Vad som har beslutats
Förbundsarbetsdomstolen (BAG) beslutade i september 2022 att arbetsgivare enligt § 3.2 nr 1 i arbetsmiljölagen är skyldiga att införa ett system för registrering av arbetstid. Skyldigheten gäller sedan dess omedelbart, oavsett en eventuell ny reglering i arbetstidslagen.
Vad systemet måste klara
- Registrera start, slut och längd på den dagliga arbetstiden
- Avbilda raster, så att minsta rastkrav enligt § 4 ArbZG går att bevisa
- Spara registreringarna i minst två år, § 16.2 ArbZG
- Vara manipulationssäkert: ändringar måste förbli spårbara
Vad som inte krävs
Det finns ingen skyldighet till elektronisk registrering. Papper räcker formellt. Det finns ingen skyldighet för arbetsgivaren att registrera själv; registreringen får delegeras till de anställda, men ansvaret ligger kvar hos arbetsgivaren. Och förtroendearbetstid förblir tillåten, så länge de obligatoriska uppgifterna registreras.
Det vanligaste misstaget
Många verksamheter inför ett verktyg som registrerar projekttid och tror att skyldigheten därmed är uppfylld. Det är den inte: projekttid är inte arbetstid. Den som arbetar 9 till 17 och bokför sex timmar på projekt har två timmar odokumenterade.
Glöm inte medbestämmandet
Införandet av ett tidrapporteringssystem är medbestämmandepliktigt enligt § 87.1 nr 6 BetrVG, så snart det är lämpat för beteende- eller prestationskontroll. Det är praktiskt taget alltid fallet. Utan samverkansavtal är införandet sårbart för invändningar.
Vad EU Track sköter av det
In- och utstämpling separat från projektbokningen, kontrollregler enligt ArbZG med notis, varning eller spärr, oföränderlig ändringslogg, revisionssäkra exporter för granskningar och ett mönsteravtal för företagsråd som utgångspunkt. Vad det inte sköter: beslutet om vilken arbetstidsmodell du kör.
